av Raymond Andersson publicerat i Lidköpingsbygden 1990

Platsen där F7 finns har bebotts av människor sedan stenåldern. Lösfynd från denna tid visar spår därav i form av stenyxor. Först under bronsåldern finner vi spår efter mänskliga boningar i form av skärvstenhögar. När det gäller de skriftliga källorna få vi gå till år 1392. Ett pergamentbrev finns kvar vilket handlar om ett arvskifte. Senare kommer Såtenäs i olika ägares händer, bl a släkter som Posse, Brandt,. Ekeblad, Stenbock, Ulfsparre, Lillie, Kylberg (konstnärsfamiljen) och Lund. Hovjägmästare PA Lund blev den siste godsägaren innan Såtenäs övergick till kronan och blev flygflottilj.

Bra läge
    F7 tillkomst grundar sig på riksdagsbeslutet om 1936 års härordning. Ett antal nya flygflottiljer skulle sättas upp. En av dessa flottiljer skulle placeras vid Vänern. Förslag på flera platser fanns varav en var Karlstad. Namnet på flygflottiljen skulle då ha blivit Värmlands flygflottilj. Andra aktuella platser var Trollhättan, Örebro, Björsäter och Såtenäs. Sista striden stod mellan Björsäter vid Mariestad och Såtenäs. Hur det gick vet vi idag då Såtenäs detta år kan fira sin 5 0-åriga tillvaro som flottilj.
    Dåvarande flygvapenchefen general Friis förklarade att valet av Såtenäs till stor del berodde på att det inom området fanns utrymme för ett bombmål och att ingen annan flottilj hade ett så fint övningsområde som Såtenäs. Flygvapenchefen påpekade vidare att som jämförelse de tyska flygarna var tvungna att förflytta sig till Medelhavet för att få tillräckliga målmöjligheter.
    Genom beslut den 30 juni 1938 skall fr o m den 1 juli 1938 området
benämnas som Andra medeltunga bombflottiljen Kungliga Göta Flygflottilj F7 med förläggning till Såtenäs. Senare (1940) ändrades namnet till Kungliga Skaraborgs Flygflottilj.

Rekordauktion 
    Kronans representanter kom överens om överlåtelse med hovjägmästare Peder Andreas Lund och köpesumman uppgick till 685.000 kr. Då ingick förutom Såtenäsgodset hemmanen Björnåsen Blaxtorp, Bustorp, Hagen, Gunnarsgården, Nygård, Tun Sven Ambjörnsgården, Vissbäcken och Äsperåsen. Gårdens djur fick stå kvar över vintern och i slutet av april hölls auktion på gården. Auktionen börj ade på tisdagen och var inte slut förrän på lördagen, troligen den dittills största auktionen av sitt slag i Sverige. Auktionskatalogen upptog 4Ö3 djur. Dyraste kon var Hedda som gick till ett pris av 5900 kr. Dessutom såldes större delen av godsets inventarier.

Flygplatsen 
    På Såtenäs började på sommaren 1939 arbetet med byggnation av fält, verkstäder och bostäder. Många av de gamla byggnaderna byggdes om till bostäder och verkstäder. De många statarhusen blev bostäder till underofficerarna. Med sitt rödmålade yttre blev de ett trevligt komplement till de nybyggda längorna. Byggmästare Johan Nilsson från Eslöv uppförde alla byggnaderna förutom flygplanshangarer och verkstäder till en kostnad av 144.000 kr. Skånska Cement byggde hangarer och verkstäder. Ett minne från Skånska Cements tid på Såtenäs under tidigt 40-tal är den lilla byggnad som idag är vårt soldathem, Sveriges minsta. Från början tjänstgjorde huset som kontor.
    Arbetet med anläggningen av flygfältet inställdes en tid under våren 1939. Man var rädd att den värdefulla djurbesättningen skulle bli smittad av den mul- och klövsjuka som härjade på gårdarna i närheten.
    För denna försening sökte AB Vägförbättringar ersättning med 2065 kr hos länsstyrelsen men fick avslag. Flera hundra man var anställda och till stor del kom de från orten. Man hyrde maskiner, bl a lastbilar från Grästorp för de stora grustransporterna. En provisorisk matservering som gick under namnet "Fläskoset" sattes upp. Allt som allt tog det 18 månader att få flygfältet färdigt.

Villastaden
    Med rekordfart byggdes sedan Såtenäs villastad. Efter tre veckors förberedelser kunde man i november 1940 starta med väg- och grävningsarbeten. Redan från starten gick det snabbt. Julen kom med sin ledighet och när arbetet åter drog igång på nyåret rådde sträng kyla. Man murade grunderna även i denna kalla väderlek. - Inget fick stoppa arbetet, sade murarbasen Johansson. Han försäkrade att det skulle gå bra och tillade att sprickor får man räkna med men de går ju att laga. I maj 1941 var husen färdiga för inflyttning efter 150 dagars arbete. I denna första etapp var det sammanlagt 46 hus, toppmoderna med elektrisk spis och toalett. Till varje hus hörde en stor tomt på 1200 m2. Husen innehöll tre rum och kök och hyran var 53,50 kr/ månad.
    Flottiljen fick också överta rollen som godsägare då det fanns torpare kvar sedan godsets dagar. Kvar fanns också de 9 pensionärer som fick vara kvar på undantag. Dessa skulle ha mjölk, vete och potatis, förmåner som senare förbyttes till fri hyra och fri elström. Förutom torparna skulle också fiskare och skogvaktare utföra dagsverken eller lämna naturaförmåner.

Krigshot 
Andra världskriget märktes även ute på Såtenäs och den 9:e april (dagen för invasionen i Norge och Danmark) beordrades alla tillgängliga fordon ut för att blockera flygfältet. Ordern innebar alla fordon, alltså även hästfordon, plogar, harvar, tröskverk - ja allt som kunde forslas dit. Då det samtidigt var tjällossning var det ingalunda lätt att komma fram i sörjan.

De första flygplanen och de första värnpliktiga
När man i oktober 1940 började flyga fick kadetterna bo i ett hönshus och samlingssalen fick samtidigt tjänstgöra som både operations och matsal. Maten fick man från början från kokvagnar uppställda på området. Det nya moderna köket stod ej klart förrän senare på hösten. Det innehöll väggar klädda med kakel, rostfria grytor och bänkar samt moderna kylanläggningar. De första flygplanen som stationerades på F7 var två till antalet och av typen SK 11. Det tredje flygplanet var ett B16 Caproni (C 313). Året efter fick man ytterligare 2 st SK l 1 och undan för undan byggdes flygplansflottan upp.
    Mitt i sommaren 1940 var det dags för de första värnpliktiga. Det var nio värmländska pojkar som fraktades till Såtenäs med bil från Håkantorp dit de kommit med tag. Chaufför på denna resa var Johan Bengtsson som blev F7 trogen till sin pension.
    Senare hämtades 20 man med lastbil från järnvägen i Grästorp. Pojkarna vinkade och såg glada ut men blev allt tystare ju längre ut på den kala slätten de kom. Flottiljen ökade Tuns betydelse som tätort och redan 1940 ökade befolkningen med 70 %. Två år senare öppnades också på Såtenäs en poststation av klass 10, en poststation som fungerade ända fram till i år.

Invigning 
    Så var det dags för den officiella invigningen. På Gustav Adolfs dagen 1940 invigdes Kungliga Skaraborgs Flygflottilj. Efter det att de församlade sjungit Vår Gud är oss enväldig borg höll regementspastor O. Hermansson korum. Därefter höll chefen för F7 överstelöjtnant N. G. F. Ramström invigningstalet i vilket han redogjorde för flygets utveckling i Sverige samt talade om hur namnet Kungliga Skaraborgs Flygflottilj tillkommit. I slutet av talet övergick det till dagens stora minne. Flottiljchefen avslutade det hela med krigsmannaerinran. Till invigningen hade inbjudits Lidköpings och Grästorps lottakårer samt särskilda representanter bland vilka märktes kyrkoherde H. Lillierot, Tun och polisman Bjurek.

Uppvisning 
    När Lidköping firade Svenska flaggans dag 1941 var flottiljens flygplan med för första gången. Nästan hela stadens befolkning var på benen och då talet var slut prick kl. 20.00 dånade tre tunga bombplan in över staden, vände utåt Vänern ock kom åter tillbaka med ett nytt anfall mot publiken. Samtidigt uppenbarade sig en ny formation med tre flygplan, denna gång smäckrare plan. De gjorde hisnande flyguppvisningar och var så lågt att de nästan kolliderade med rättvisans gudinna på Gamla Rådhuset. Denna första våghalsiga uppvisning varade i en kvart. På flottiljen hade tidigare på dagen hållits en högtid under militära former och befolkningen från den närliggande bygden hade fått tillträde till flottiljområdet.

Gåva 
Tuns församling fick på Allhelgonadagen 1941 mottaga en fin gåva från personalen på F7. Den bestod i en mässkrud i rött med flygemblem i guldbroderi. Mässkruden tillverkades av Axevalla - Varnhems slöjd och var komponerad av Agda Österberg. Mässhakens tyg är rött och alla motiv är hållna i de svenska färgerna trots att blått är sällsynt i kyrkliga textilier. Framsidan är prydd med ett flygvapenemblem och på ryggsidan finns ett broderat kors med ett vackert blommotiv. Kring halsen finns ett gult motiv med guldtrådar nedåt både på rygg och framsida. Invigningen av mässkruden förrättades av kontrakts
prost N. Toft.

Fritidsaktiviteter
    Det hände ofta under den första tiden att det var divisions- och soldataftnar i mat- eller gymnastiksalen. Många var det som där uppträdde med sång, musik och annan underhållning. På nyårsaftonen 1941 hölls en soldatafton med dans och eftersom det rådde överskott på det manliga könet fick traktens flickor gratis tillträde till festen. Vid inpasserandet till flottiljområdet var det noggrann kontroll och alla skrevs upp i vakten. När så det nya året var i sina första timmar lämnade kvinnorna dansen och alla utom en kom tillbaka ut. Vakthavande soldater vågade inte påtala detta för officerarna utan strök ändå hennes namn från listan. Därefter skojades det om att hon finns kvar inne på flottiljområdet och den gamle soldaten som i år vidjubileet var tillbaka på Såtenäs undrade om vi nyligen hade sett till henne.
    Efter april 1943 behövde man inte längre hålla till i gymnastik- eller matsal för då invigdes den nya fritidsanläggningen Gyllene Vingen. Byggnaden som invigdes av flygvapenchefen general Nordenskiöld påminner om en herrgårdsbyggnad med skiffertak och tvenne flyglar.