|
|
|
Lidköping Vänern är en levande och öppen ort.
Stora delar av vår kommun
gränsar till Vänerns vatten. Längst inne i Kinneviken, omsluten av Kållandsö och
Kinnekulle, ligger Lidköping Vänern vid Lidans utlopp. Läget gör oss lätt
åtkomliga
med båt från alla orter runt Vänern, men också via Göta Kanal och Göta Älv. Här
finns flera gästhamnar för turister som vill besöka oss från sjösidan. Säkra
passagerarbåtar tar hand om alla landkrabbor som vill uppleva Sveriges största insjö
under tryggt kommando från erfarna sjöfarare.
Lidköping fick 17/6 1446 sina stadsprivilegier utfärdade av Kristoffer av Bayern. Pastor Sigge är den förste till namnet kände här - år 1544. Prost i Läckö Grevskap var Magnus Jonas Rudberus, och han var Lidköpings kyrkoherde 1675-97 (född i Lyrestad 1636; begraven i Lidköpings stadskyrkas (Nikolaikyrkans) kor. Nikolaikyrkan: Byggdes omkring 1446, och hade vid den tiden strävpelare mot långhusmurarna; hade icke några valv. 1575 var kyrkan förfallen; renoverades 1617-36 och fick sidoaltare på ömse sidor av högaltaret. 1673-93 uppfördes tvärskepp, väst-torn och valv, och fyra pelare uppställdes i kyrkrummet. Efter branden 1849 uppfördes ett nytt torn, nya gavlar till tvärskeppen och nya valv. Från 1891 är predikstol, altarring, dopfunt och altare. I kyrkans ägo finns Johan Aureller d.ä.'s altartavla och fyra ryska ljuskronor - alla från 1600-talet. Är Nikolaikyrkan egentligen namngiven efter S:t Nikolaus eller efter Skarabiskopen Nicolaus från Kålland? S:t Nikolaus, "Santa Claus", som brukade firas 6/12 i Skara stift, hade även ett kapell i Skara, uppfört under andra hälften av 1100talet och återupptäckt 1947. Han var biskop i Myra i Lykien och blev martyr runt år 350. Han är avbildad i bl.a. Forshems och Visnums-Kils kyrkor; avbildas invid ett kar med tre barn i - och förväxlas därför ofta med Sigfrid - eller med tre gyllene klot. Hans reliker överfördes 1087 till italienska Bari. Nikolaus och bisp Brynolf Algotsson har också blivit förväxlade någon gång - bl.a. har mannen på Lidköpings vapensköld kallats Brynolf, när det egentligen föreställer Nikolaus. Skaradomens Nikolaiprebenda omvandlades f.ö. till en Brynolfsprebenda. Äldsta dokumenterade gård "i Lidköping" är Biscopzgården 1545. År 1670 anlades Nya Staden av Magnus Gabriel de la Gardie (1622-86). Han hade ursprungligen tänkt att anlägga en stad där S:ta Katarinae Kapell stod (se Otterstad), eller i Lindärva. 1672 flyttades de la Gardies jaktslott från Lusthusudden vid Traneberg på Kållandsö till Lidköping. Mellan 1678 och 1883 tjänstgjorde det som stadens rådhus. (Timrat; tjärat ekspån på taket; bottenvåningen 20 x 18 m; rådhussalen i tre våningar är 10 x 9 m). Denna grågula byggnad brann våren 1960. Återuppfördes likadan, men är sedan dess röd; innehåller fragment av föregångaren. Justitia-skulpturen av trä räddades vid branden (vit, 1.60 m hög; står högst upp med ett höjt svärd i ena handen och en våg med två vågskålar i den andra). I Lidköping finns bl.a. följande sevärdheter: Hamnen (utsikt mot Kinnekulle bortom Kinneviken; kollager; siloanläggningar); Kalkstensmuseum (med stalaktiter etc.); Limtorget (gammal bebyggelse); Rörstrand (fabriken hitflyttades 1940; fabriksförsäljning; museum); Stadsträdgården; Vattentornet, det gamla; Vänermuseet (ligger nära Framnäsbadet och Campingen); Wennerbergsgården: - TURISTBYRÅN ligger i Rådhusets bottenvåning intill busstorget.
|
|