Tre generationer av släkten Kylberg 1715-1865 

    Detta arbete är skrivet i 12 numrerade och några onumrerade exemplar. Som källa har använts bl. a kyrkoböcker, mantalslängder, taxeringslängder, bouppteckningar, lösa handlingar såsom värderingsinstrument, "skråpapper" mm, Hofbergs biologiska och Rosenbergs geografiska lexikon, Skaraborgs läns hushållningssällskap 1807-1907, Kungl. Svenska vetenskaps akademiens efter 1845 avlidna ledamöter, Svenska slott och herresäten, västgöta nations i Lund matrikel samt Svenska släktkalendern.

Stockholm den 23 januari 1933
John Lagerholm, Norrbackagatan 56, Sthlm. Va. 25174

    Första gången det Kybergska namnet nämndes i Stockholms stads gamla handlingar är år 1712, då bagaren Anders Kylberg den 27 mars vann burskap som borgare i Stockholm. Om honom är dock, endast bekant, att han hade en bod i huset nummer 7 i kvarteret Leoparden i Klara. församling samt att han för denna betalade en årshyra av 65 riksdaler, vilket senare framgår av 1721 års mantalslängd

    I samma längd återfinnes även i Yxsmedsgränd 4 en skräddarmästare Nils Kylbergs enka Greta, född Andersdotter, som med två barn, men utan tjänstefolk, bebodde en lägenhet i huset. Detta år finnes även å övre Norrmalm en gardeskarl A. Kylberg med hustru. Burskap som borgare vann år 1728 Bokbindaren och Frimästaren Erich Kylberg.

    År 1730 finnes i Jacobs församling en "pipare vid kapten Leifs kompani" vid namn Petter Kylberg, född 1693, hans hustru Stina Andersdotter samt dottern Catharina,. född 1725. Första gången Bengt Kylberg eller Kyhlberg , som han vanligen kallas (ibland även Kyhlberg), framträder, är år 1753, då han den 12 april vann burskap som borgare i Stockholm, även som i samma års taxeringslängd. Han angives där som boende i Klara församling i kvarteret Urgripan 28, vilket är detsamma som Orgelpipan 2 eller på vanligt språk Klarabergsgatan 33. Han var nu klensmed och mästare samt hade en gesäll 'och en lärpojke, ägde ett fickur av silver, använde icke tobak i någon form ej heller i hushållet te, kaffe eller choklad.

    Han återfinnes så även i 1755 års mantalslängd, där han angives vara 39 år, d v s född 1715, och hans hustru 26 år, d v s född 1726. Han har nu även två söner 4 respektive 2 år gamla. Han har en gesäll och tre lärpojkar samt två pigor varav en vuxen. Vem var då Bengt Kyl6erg? Trots ivriga efterforskningar har det hittills ej gått att fastställa. Flera möjligheter föreligga. De sannolikaste teorierna äro följande. Dels kan han vara son till den tidigare omnämnda skräddarmästaren Nils Kylberg, vars två barn år 1721 vore några år gamla och, då Bengt K, ju var född 1715 kan han möjligtvis vara en av dem, dels kan han på 1740-talet hava inflyttat från landsorten, ehuru det på grund av källmaterialets vid denna tidpunkt svåra tillgänglighet icke varit möjligt fastställa detta (har en inflyttning ägt rum är det väl mest sannolikt, att den skett från Skaraborgs län, dit ju sonens håg sedermera stod), dels att han hetat Kihlberg, under vilket namn han ofta återfinns i handlingarna efter 1750, dels att hans namn före 1750 varit det vid denna tidpunkt, mycket vanliga - fars förnamn med efterföljande son. För namnbytesteorin talar en uppgift, som (möjligen med stöd av Lars Wilhelm Kylbergs egenhandiga anteckningar) återfinnes i "Levnadsteckningar över Kungl. Vetenskapsakademiens efter år 1654 avlidne ledamöter", där helt kort och gott står, att Bengt K antagit släktnamnet. En kombination av vissa av teorierna är ju även tänkbar.

    Med åren blev stugan Bengt K, för trång, varför han 1756 inköpte fastigheten nummer 31 i kvarteret Gripen i Klara församling. Fastigheten som numera är riven och ersatt med ett nytt hus, hade adressnummer Klarabergsgatan 54 och Klara Norra Kyrkogata 4, den nordöstra hörnbyggnaden alltså. Huset var av sten och troligen nybyggt, ty hela denna del av Klara församling härjades tillika med kyrkan den 6 juni 1751 av den röda hanen. Om byggnadens storlek, får man ett begrepp, då man erfar; att den hade 10 dubbla, 8 enkla samt 23 små fönster samt att år 1759 inflöt i hyror 266 2/3 daler silvermynt. År 1762 var hyresinkomsten 583 1/3 daler silvermynt.

    Den 16 juli 1763 gick Klensmedsmästaren Bengt Kylberg ur tiden. Dödsorsaken var lungsot. Han jord. fästes den 19 i samma månad av Doktor Hausvolf. Bengt Kylberg efterlämnade enkan Elisabeth Catharina Söderström samt tre barn, sonen Mathias 13 år (född 1750), sonen Lars "på elfte året" (född 1752) samt dottern Elisabeth Cristina på det 10:e året (född 1753).

    Bland de efterlämnade tillgångarna märktes. först och främst ovan nämnda fastighet "på fri och egen grund". I hans bouppteckning värderas densamma till 63.000 riksdaler kopparmynt. Emellertid var den belånad i rikets ständers bank, till 48.000 riksdaler kopparmynt, varjämte fanns oguldna räntor på beloppet, varför skulden uppgick, till 49.588 rdr och 24 öre kmt. Som tillgångar upptagas även;

    Silversaker, 16 poster,153 rdr o. 20 öre kmt (metallvärdet)
Tenn, 17 poster, 111 rdr o. 24 öre kmt (metallvärdet).
Koppar, 7 poster, 185 rdr o. 8 öre kmt (metallvärdet) 
Järnsaker, 26 poster, 39 rdr o. 20 öre kmt (metallvärdet) 
Blecksaker, 6 poster, 3 rdr o. 0 öre kmt (metallvärdet)
Linnekläder

Bland tillgångarna funnos inga kontanter.
    Bland skulderna möter man, förutom ovan angivna till banen åtskilliga större poster till enskilda personer, innestående lön till tjänare samt därtill även en post om 200 rdr kmt till doktor Litén. för omvårdnaden under Bengt ys sista sjukdom även som 30 rdr för "medicamenter".         Behållningen uppgick till 3.483 rdr kmt, varav på enkans del kom 1741 rdr och 16 öre samt på vardera barnen 580 rdr och 16 öre. Den 13/2 1764 intecknades barnens arv i den fasta egendomen.

    Redan i början av 1771 avled fru Elisabeth Catharina efterlämnande även en son i det andra äktenskapet, född år 1765. Den 1 maj 1773 följer Carl N. henne i graven. Han har då hunnit gifta sig för tredje gången och i detta äktenskap även få en liten dotter. I bouppteckningen efter honom märkas bland skulderna följande två poster.
    Styvbarnens innestående arv efter Klensmeden Bengt Kylberg 2.359 rdr kmt i öre
    Deras och Nordbergs egen son Edvard Nordbergs mödernearv enligt arvskifte den 23/7 1771 3.925 rdr kmt i öre

    Dessa belopp synas hava bivit intecknade i huset påföljande år. År 1766 inflyttar "förgyllarfabrikören Lorens Nordberg" i huset efter att hava inköpt detsamma från sterbhuset. Köpeskillingen var 2.888 rdr kmt 42 skilling och 8 runstycken. Mycket snart har han drivit upp verksamheten, ty 1779 finnas tre gesäller och en lärpojke anställda i verkstaden. Han har nu även hunnit gifta sig. Hustrun heter Karin Elisabeth Schmidt dotterdotter till hovurmakare F'redri Neyman och hans hustru Anna Maria samt systerdotter till hovurmakaren Erik Lindgren. Endast 26-årig avlider hon emellertid den 23/12 1783, efterlämnande förutom maken sonen Carl Fredrik född den 20/5 1780. Bland. faddrarna vid Carl Fredriks dop den 21 i samma månad märkas hovurmakaren Johan Alor. Schmidt (den döptes morfader.) samt änkefru Elisabeth Wugerecht, född Kylberg Bengt Kylbergs dotter, som träder fram urdunklet. Carl F'redrik, blir sedemera fil. doktor och subrector i Riga. I bouppteckningen efter Maria Elisabeth ingår följande poster, som visa en god ekonomisk ställning.
Fast egendom, huset nr 31 i kvart. 
Gripen 2688 rdr 42 sk, 6 rst smt.
Kontanter, 60 rdr
Juveler, 1 ring med 1 större och 9 mindre rosenstenar
1 ring med 7 små rossenstenar 1 kristallhalsband'
2 par örhängen 17 rdr .. .. smt 
Guld, 2 ringar varav en särdeles värdefull 17 rdr 24 sk,smt 
Silver, 7 poster, 49 5/8 lod 16 sk, 16 rdr 26 sk,smt 
Tenn, 4 poster, 1 rdr 4 sk,smt 
Koppar, 7 poster, 3 rdr 14 sk,smt 
Malm, 2 poster, 1 rdr smt 
Messing, 2 poster, 16 sk,smt 
Bleck och Järn 13 poster, 1 rdr 6 sk,smt 
Linnekläder.
8 pr pr lärftslakan ä 40 sk,
8 pr blångarnslakan å 16 sk, 
1 drällduk,
8 mindre drälldukar 
2 dss servetter
2 dss handdukar 17 rdr smt 
Gångkkläder, 17 poster, 40 rdr 32 sk,smt 
Sängkläder, 4 poster, 32 rdr 32 sk,,smt 
Husgerådssaker, 14 poster, 53 rdr 32 sk,smt 
Porslin och glas, 5 poster, 3 rdr 16 sk,smt 
Böcker 13 st (mest reigiösa) 5 rdr 40 sk,smt 
Verkstaden, 3 poster, 7 rdr smt
Säkra fordringar, 5 poster, varav
en på: H. K. H. Hertig Fredrik Adolf på 136 rdr smt. 750 rdr smt
Inom linjen har därjämte gjorts anteckningar om att Maria Elizsabeths mormoder testamenterat henne, hennes man och barn en sjättedel av sin egendom samt att hennes morfader även vidtagit testamentariska dispositioner till hennes förmån.

    Av bouppteckningens passiva sida framgår att begravningen kostade icke fullt 25 rdr samt attt inteckningsskulden till Rikets ständers Bank vid denna tid uppgick till 1.713 rdr och 26 sk, smt. Sedan mannens fördel 2.297 rdr, 4 sk, och 8 rst avdragits från tillgångarna, återstår en summa av l.620 rdr och 28 sk, vilken fördelas lika mellan Lars Kylberg och hans son Carl F'redrik. Lars K. "sysslade åtskilligt med konsthantverk gjorde kyrkenglar", förtälja källorna. - Stockholmstiden lider mot sitt slut. År 1795 inköper han Såtenäs säteri i Thuns socken, Åhs härad och Skaraborgs län, avvecklar i anslutning härtill sin rörelse, som på 1700-talet bedrivits med tre gesäller och tre lärpojkar samt försäljer huset i Stockholm. Åren 1794-95 bebodde han dock, icke detsamma. Såtenäs ägdes vid denna tid av kaptenen i Ostindiska kompaniets tjänst Johan Spindler, som 1791 förvärvat gården. Lars eller Laurentius K, som han nu kallas, torde hava erlagt ett pris av omkring 10.000 rdr banco.

    "Inbäddad i den svenska sommarens härligaste lövverk men i bakgrunden skuggad av alvarlig barrskog med höga popplar skyldrande på gården och en allé av mäktiga lönnar (fordom längre än nu) pekande ut mot milsvida, ur Vänern sakta uppstigande slätter ligger nära Vänerns strand, 3,4 mil från Lidköping, den gamla herrgården Såtenäs':
    Från huvudbyggnaden har man utsikt över Dettern, en vik av Vänern, med god hamn kallad tvättstugan. Här nere finns tegefbruk, och ett rymligt spannmålsmagasin. Godset med underlydnade gårdar omfattade 6 mantal frälse.

    Skaraborgs läns hushållningssällskap är allt sedan tillblivelsen fastkjedad vid den Kylbergska släkten. Vid det konstruerande sammanträdet i Skara den 6 juni 1807 var Laurentius K. närvarande. Han var vid tillfället i fråga den ende och följaktligen även den förste i sällskapets historia, som erlade den högsta avgiften enligt stadgarna.
    Laurentius K. var andra gången gift med Regina Christina Örn, född i Karlskoga år 1769, död 1850, och hade med henne sonen Lars Wilhelm, född den 18/6 1798. Äktenskapet ingicks före 1794. Laurentius gick ur tiden 1806.

    Med fast och säker hand styrde enkan länge efter mannens död godset. Hon var en av den gamla tidens husmödrar, som med rastlös flit och ordningssinne förenade kraft och allvar i vilja och handling, mildrad av varm fromhet och ädel kvinnlighet. Enka år 1806 bestyrde hon, intill sitt 80:e år, sitt eget hushåll, och sökte först då, invid sonens härd, ålderdomens vila och fröjder. Lars Wilhelm Kylbergs bana skulle bliva militärens. År 1812 antogs han även till kadett vid Kongl. Krigsakademien som krigsskolan på Karlsberg på den tiden kallades. Dessförinnan hade han gått i socknens folkskola, en av de få, som den tiden funnos i vårt land. Ett år vistades han därefter vid Clues Ahlbergs enskilda skola på Welanda i Gärdhems socken, och erhöll så ett års undervisning i hemmet. Han utexaminerades från krigsskolan 1816, blev samma år underlöjtnant vid Wermlands fältjägarregemente och befodrades 1821 till löjtnant men tvangs snart härefter på grund av ett bröstlidande taga avsked från militärtjänsten. Han erhöll det 1823, då han samtidigt befordrades till kapten.

    Den 25-årige kaptenen gick, mot nya öden. Som följeslagare genom livet hade han då redan vunnit ungdomsläraren Claes Ahlbergs och dennes hustru Anna Olbergs dotter Maria Elisabeth, född 1798, med vilken han 1822 ingått äktenskap. Han bosatte sig på en i hemsocknen, inköpt egendomen Baxtorp, som han senare, 1831 utbytte mot färdernegården Såtenäs. Modern inflyttade då istället på Blaxtorp. Sedan han lämnat krigstjänsten strävade han fltigt att förkovra sig i jordbrukarens yrke, vilket skedde ej blott praktiskt utan även genom läsning samt genom umgänge med på området väl fö'farna män såsom greve Thorsten Rudensköld m., fl. "Oberoende i ekonomiskt hänseende, högaktad för rättsinthet och oväld med ädel håg för självuppoffrande verksamhet, i förening med ett osviktligt ordningssinne och militärisk, punktlighet, såg man snart i honom den rätte mannen, ägnad att ställas i spetsen. för den kommunala instution, från vilken inpulsen till framåtskridande, särdeles i vad som rörde länets ekonomiska förhållanden borde utgå." 
    Som tidigare nämnts bildades Skaraborgs läns hushållningssällskap den 6 juni 1807. Efter en kortare tids blomstring avsomnade emellertid sällskapets verksamhet fullständigt. Detta skedde i slutet av 1830-talet.

    Många önskade dock se sällskapet åter i verksamhet och år 1840 uppdrogs åt Lars Wilhelm K. att utarbeta stadgar. Han valdes i sinom tid till ordförande och nu begynte hans livs stora tid. Med ett kort uppehåll l846 satt han nu ända till 1850 som sällskapets ledare. "Alltigenom en handlingens man och en kärnkarl fick han nu ett enkom passande fullt att utveckla sina medfödda chefsegenskaper på. I förfall hade Skaraborgs län länge befunnit sig, varför plats fanns för arbete. Skaraborgs läns hushållningssällskap visade sig också vara situationen vuxen. Länets ekonomiska förhållanden utveclades hastigt.

    I ledningen sutto förutom Lars Wilhelm K. herrar Rickert och Nonnen. Det har sagts om dem, att "Rickert var idén Nonnen ordet, Kylberg handlingen" I fria former drevs arbetet. Det kom även att spänna över områden, som strängt taget icke hade med ett hushållningssällskaps verksamhet att göra. Men tiden krävde det. Några axplock från denna periferiska verksamhet kan helt visst vara av intresse. År 1844 gjordes en framstöt i representationsfrågan vilken fäste hela landets uppmärksamhet på sällskapet. Den torde även hava varit kraftigt opinionsbildande. Samma år sökte man "genom allmän inbjudning" att "framkalla och till något helt sammanföra intresset för vanartiga och vanvårdade barns främjande". Är 1845 "i fråga om lyxens och flärdens afledande --- beslutat och afgivit adress till landets invånare".

Ar 1854 "ingått med skrivelse till K. B. om behovet av ökad läkarvård i Lidköpings distrikt." Att man befann sig i ett skede, då menige man saknade en egen representation i länet synes fuller väl.
    Sällskapets ställning till problemen förändrades även i hög grad, sedan landstingsinstutitionen kommit till stånd. Då hade dock Lars Wilhelm K. redan dragit sig ti baka. Kanske kan sällskapets inställning till frågorna i sin mån även vara beroende härpå, ty "Kylberg var i ordets fulla mening - men för sig. Hans självständighet lät sig ej föras i ledband, hans övertygelse ej inverkas av varken av vänskap eller personlig hänsyn, och hans rättsinthet var den kompass som ledde alla hans handlingar. 
    Han kände ingen annan väg till målet än den raka, och i hans tankespråk "vara och icke synas vara", låg bilden av hans allvarliga och flärdfria väsende. Men gällde det att genomdriva en åtgärd om vars rätt och gagn han var förvissad, då var Kylberg handlingens man, då förmådde hans viljas kraft, blott överträffad av hans ihärdighet, att undanröja hindren då vaknade hos honom Thorsnaturen,---"

    I sin levnads afton ägnade han sitt huvudintresse åt det uppväxande släktets fostran. Ungdomsvän till Thorsten Rudensköld och i likhet med honom varit varmt intresserad för folkundervisningen omfattade han dennes skolsystem, som därigenom genomfördes i hemsocknens folkskola samt i den roteskola, han ordnat för sina egna underlydandes barn. Under tre års tid fungerade han som lärare i denna roteskola. Han var då över 60 år.

    I tidningspressen avtal som i bokform drar han mången gång en lans för sina åsikter. I bokf'orm utkomma: "Om Svenska folkskolan och greve Thorsten Rudensköld, tankar och vittnesmål". Första upplagan tryckt i Vänersborg 1861. Den andra, tryckt på det allmännas bekostnad och utsänd till socknarna, i Stockholm s.å. År 1862 utkom en bok om "Den fosterländska sången".

    Från det allmännas sida rönte han månget erkännande. Så kallades han 1843 till ledamot av Kongl. Lantbruksakademien, utnämndes 1852 till riddare av Vasaorden, 1862 till riddare av Nordstjerneorden, valdes s.å. till ledamot av Göteborgs Vetenskaps- och vitterhetssamfund. S.å. erhöll han även Skaraborgs läns hushållningssällskaps guldmedalj för "gagnande verksamhet" samt valdes 1863 till ledamot av Kungl. Vetenskapsakademien. Han var dessutom handelsledamot ej blott av sitt eget hushållningssällskap utan även av Elfsborgs, Jönköpings och Uppsala läns hushållningssällskap. Han var medlem av landstinget.

    Några ord om Såtenäs öden. År 1812, försålde Carl Fredrik K, sin tredjedel i godset till styvmodern för 13.375 rdr 10 sk, Bancosedlar. Vid arvskiftet efter fadern ärvde Lars Wilhelm K. en tredjedel och efter modern resten av detsamma år 1850. Lars Wilhelm K:s hustru Elisabeth Dorothea K. sålde två år efter mannens död hela godset, tillsammans 8 mantal till sönerna Ivar och Lars Wilhelm K. för 200.000 riksdaler. Ivar K. blev år 1872 ensam ägare av godset.

    Han inrättade därstädes en lägre lantbruksskola, vilken kom i åtnjutande av statsunderstöd och förtsattes under följande ägaren, godsägare A.P. Löfströmms tid. År 1893 inköpte nämnligen denne Såtenäs för 330.000 kr. År 1920 var godsets taxeringsvärde 374.000 kronor, vartill kom 15.000 kronor för tegelbruket eller tillhopa kronor 389.000. Det omfattade en areal av 1.024 tunnland åker, varav 650 tunnland under eget bruk, och 902 tunnland skog. På sätesgården fanns under en stor del av 1800-talet ett brännvinsbränneri.

    På Såtenäs synes hava förts ett gästfritt hus. I varje fall vistades släktingar där långa tider. Där bodde ett tiotal år omkring förra seklet Laurentius K's svägerska Helena. Där bodde länge vid samma tidpunkt "systerdottern Cristina" (en dotterdotter till Bengt K?). En vinter bodde hos Laurentius K. på Blaxtorp svågern (?) hovrättsnotarie Ahlberg. Där bodde även hos Laurentius K's efterlämnade maka - först på Blaxtorp, sedan på Såtenäs - Carl Fredrik's hustru Anna, född 1788, och son Carl född 1812.

    Tjänstefolk fanns där i mängd: hushållerska (Mamsell Kempe) och rättare samt ett femtontal pigor och drängar. Många barn växte upp på Såtenäs, dussinet jämt. De voro: Hjalmar, född 1824. Oscar Wilhelm, född 1825. Lorenz Wilhelm Alexander, född 1826. Marina (Maria), född 1828. Gabriella (Ellen), född 1831. Leonard Wilfrid född 1831. Ivar Viktor, född 1833. Gustaf Henrik, född 1837. Claes Levin Julius, född 1838. Lars Wihelm, född 1840. Johan Gabriel född 1841. Samt Regina. (För flertalet av ovanstående finns uppgifer i Svenka Släktkalendern.)

    Redan som kadett var Lars Wilhelm K. en skicklig målare. Det enda porträtt som finns av von Döbeln är av hans hand målat under generalens besök på Karlsberg. På grund av de många tjänsteärendena medgav dock, icke hans tid någon grundligare utbildning, men kom han dock långt. År 1864 överflyttade han från fädernesgården till Vänersborg, där han den 1 november påföljande året utandedes sin sista suck. Denna morgon kände han sig trött, varför han påklädd lade sig på sängen. Under sömnen kom döden. Vilan. fann han "i tro och hopp på ett högre liv". På Thuns Kyrkogård ordnades hans sista vilorum. Dit bars han av åtta söner.

En senare släktforskare, aktuarie Ivan Jäderlund, Hjortnäs, har år 1951 genom. forskning funnit:
Äldste kände stamfader Hannikus Kylberg född 1643, död 1701. Borgare, smedmästare.