Flygplanet är levererat som en av 23 stycken TC-47B i en
serie om 330 stycken C-47B-35-DK. C47 är den militära beteckningen som användes
av US Army Air Force där C står för cargo. T (trainer) betyder att den var
specialutrustad för någon form av skolflygning. B betyder att den vid leverans
var utrustad med Pratt&Whitney R-1830-90C motorer med dubbel
kompressormatning.
DK i sin tur betyder att den är en av de 5409 stycken som
byggdes i Oklahoma, USA. Fabrikens serienummer var först 16697 men det ändrades
senare till 33445 när man insåg att det redan fanns en C47 byggd i Long Beach
med det första numret. US Army serienummer 44-77113 visar att den är beställd
budgetåret 1944.
Dock levererades den direkt från fabriken den 8 juni 1945
till Royal Air Force via Montreal, Kanada den 11 juni 1945. Maskinen anländer
till England 22 juni 1945, där den baseras hos 437 Squadron som KP227. RAF
kallar den i sin tjänst för: Dakota IV. Den 5 september samma år förflyttas
den till 435 Squadron.
Den 7 april 1946 överförs flygplanet till RCAF, dvs det
kanadensiska flygvapnet och är tillbaka i Kanada den 20 juli 1946. För tiden
fram till juni, 1970 saknas ännu närmare uppgifter om flygmaskinen, men då ändras
det militära serienumret till 12906. Klart är dock, att när det kanadensiska
flygvapnet säljer den i juni 1977 har den de senaste åren används för
radarutbildning. Ny ägare blir Basler Flight Service, Wisconsin, som då köpte
12 st DC-3:or från Kanada. Ny registrering i USA blir N99665.
Luftens "Grand Old Lady" har
detta plan kallats. Ingen maskin har väl så starkt knutits till den civila
flygtrafiken som Douglas DC-3/C-47.Flygvapnet använde beteckningen TP-79
och har haft 8 plan i tjänst sedan 1949.
Totalt har det funnits 35
civilregistrerade "Treor" i vårt land. I internationella kretsar
har TP-79 med svenska besättningar vunnit stor respekt genom sitt
deltagande i flera, synnerligen krävande hjälpoperationer bl a i
Etiopien.
