I historiens ljus
Det är först när de skriftliga källorna börjar avge sitt vittnesbörd, som Såtenäs träder fram i historiens ljus. Första gången vi möter gårdsnamnet är i ett pergamentsbrev från 1392, förvarat i Uppsala Universitetsbibliotek. Gården benämnes där Satanaes, kallas 1456 Sathonaes och 1489 Sotaness. Betydelsen är oviss, ändelsen -näs stämmer ju bra med läget. Man har tidigare tolkat det som såtarna (d v s hösåtarna) på näset. Men senare tolkning är såt = håll för jägare, där de sätta försåt. Eller satt = plats, där man sitter ( och fiskar ) häntydande på den stora betydelse som jakt och fiske haft för befolkningen. Ursprungligen torde Såtenäs ha varit en by med flera gårdar. Under 1400-talet samlades dessa till ett gods under en ägare. Följande gårdar hör till godset: Såtenäs säteri, Blaxtorp, Sven Andersgården, Sven Ambjörnsgården, Bustorp, Påfvelstorp, Slättås, Hagen Gunnarsgården, Esperåsen, Björnåsen, Nygården, Snuggorna och Visbäcken eller Vilsbäcken.

Innan renoveringen fanns det en kakelugn i matsalen på botten våningen och en enkel kakelugn i kökskammaren. Eldstäder fanns det i gästrummen. På övervåningen fanns det 7 st kakelugnar. De finaste i stora förmaket och i cabinettet, de var målade med olja.

När förändringen från den gammaldags oregelbundna gårdsbilden, som 1685 års karta visar, till den karolinskt symmetriska anläggningen ägt rum på Såtenäs, är numera svårt att avgöra. Men helt säkert är att den nuvarande mangården är en direkt utvecklings form av den gård som efterträtt den medeltida. Sannolikt har detta skett under andra hälften av 1700-talet. En god hjälp är en värdering för brandförsäkring upprättad 1810. I denna anges att huvudbyggnadens ålder är 20 år. De båda flyglarnas ålder nämns icke, förutom att dom för en längre tid sedan blivit målade.

Till alla delar är detta hus vid 1810, en typisk gustaviansk skapelse med panelade,  dekorationsfria fasader och relativt lågt sadeltak med tegel. På såväl gårds som  trädgårdssidan fanns en låg frontespis med ett rundfönster samt två runda takkupor. Baksidan på mangårdsbyggnaden har haft minst fyra utseenden, här är två av dessa. De som inte finns presenterade här är den nuvarande och den dessförinnan. Den tredje var mycket lik den nuvarande, med takryttare och borttagna takkupor. Kolonnerna var endast två med en mindre balkong mellan dessa.

På Såtenäs låg 1810 alla de förnämsta rummen på övre våningen. Takhöjden var dessutom störst i denna våning. I bottenvåningen fanns kök med skafferi, olika kammare, gästrum och matsal. Väggarna var klädda med oljemålade vävtapeter, i den övre våningen var de flesta rappade och målade. Under inflytande från det av Iårleman och Jean Erik Rehn, införda modet med huvudvåningen i bottenvåningen. Växlade bruket under gustaviansk tid för att under emperietiden övergå till en likadan utformning av båda våningarna.

1915 genomgår Såtenäs en övergripande ombyggnad. De båda flyglarna tillkommer liksom takryttaren. Takryttaren byggdes för att den dåvarande ägaren skulle se arbetarna på fälten ner mot sjön, det nuvarande flygfältet. Köket byggs om för att passa den nya byggnaden. Den nordöstra flygeln revs för att ge plats åt den ny anlagda rosengården. Denna tros även ha varit den tredje huvudbyggnaden, då det finns att läsa om både vävtapeter och kakelugn. Taket i matsalen på bottenvåningen höjs 1937, ett år innan försäljningen till Kronan

Såtenäs - en kort historik
    På Såtenäs har människor bott i ungefär 5000 år. Om detta vittnar de fasta fornlämningar som finns; stenåldersboplatser, skärvstenshögar, domarringar och järnåldersgravar. Vidare har lösa fornfynd hittats såsom stenåldersföremål. Den äldsta skriftliga handlingen är ett pergamentbrev daterat den 19 mars 1392. Vid denna tid synes Såtenäs ha varit en by om minst sex gårdar. Byn har så småningom kommit att ägas av en enda person och gårdsnamnen har försvunnit eller gårdarna har flyttats ut. Många kända släkter har varit ägare till Såtenäs genom seklerna här berörs några av dem. Omkring 1392 är Harald Lake den förste kände ägaren till Såtenäs. Släkten var ingen stor jordägare den ägde endast ett fåtal gods och hemman. På 1450-talet förvärvade Jöns Lage Posse av släkten Lake Såtenäs egendom. Jöns Lage var Posseättens stamfader och härstammade från Danmark. Släkten som ägde godset i nära 150 år var en mycket stor jordägare. 

Possarna var mycket engagerade i politiken vilket innebar slutet för Possarnas ägande av Såtenäs. Lindorm Posse konspirerade mot hertig Karl ( senare Karl IX ) vilket slutade med att han fick fly från Sverige. Hertigen konfiskerade därefter hans egendom. Nu följde en period på knappt 50 år innan släkten Stenbock gör sin entré 1651. Stenbock blir ägare till Såtenäs i drygt 90 år. Den förste, greven och riksamiralen Gustaf Otto Stenbock, bodde aldrig på Såtenäs. Det gjorde däremot sonen Carl Otto och sonsonen Carl. Den sistnämnde gifte sig 1723 med Anna Elisabeth Ulfsparre, men äktenskapet blev mycket kortvarit då Carl avled nio dagar efter bröllopet. Änkan födde en dotter 9 månader och 3 dagar efter bröllopsdagen och barnet fick namnet Charlotta Eriana.

    Som 19-åring blev Charlotta gift med baron Claes Lille och med honom kommer dennes släkt in i Såtenäs historia. Claes avled 1764 och sonen Jean Otto tog över godset. Han gifte sig 1776 med Fredrika Segercrona, men då hon och deras lille son dog året därpå ville Jean Otto ej längre bo kvar på Såtenäs. Han sålde godset och flyttade till Främmestad. Efter en period på 18 år, med fyra olika ägare till godset kommer släkten Kylberg till Såtenäs år 1795. Den förste av dem, hovförgyllaren Laurentius Kylberg, kom från Stockholm. Trots sin bakgrund ägnade han jordbruket stort intresse och var bl a med om att bilda Skaraborgs läns hushållssällskap år 1807. Laruentius avled 1808 och hans änka, Regina Christina Örn, styrde därefter Såtenäs fram till år 1831, då sonen Lars Wilhelm tog över. 

Han överlät godset till sonen Ivar år 1864, som då startade en lantbruksskola. 1893 såldes Såtenäs vidare till A P Löfström. Nu följer en period på 45 år, med olika ägare. År 1938 säljer hovjägmästare Peter Andreas Lund Såtenäs till Kungl. Majestät och Kronan, som på godset anlägger en flygflottilj. Därmed är godsets historia som lantegendom slut, men kulturminnen från svunnen tid finns kvar på Såtenäs och dom vårdas och bevaras.

Såtenäs Parkmäss idag
Parkmässen som förr var Såtenäs mangårdsbyggnad drivs numera, efter flera år som officersmäss, i privat regi. En förening med medlemmar anställda på F7 hyr byggnaden som idag drivs som restaurang med fullständiga rättigheter. Till vardags serveras både frukost, lunch och middag. Sedan 1999 kan även utomstående söka tillstånd att utnyttja mässen för olika festarrangemang.

    Parkmässen har under senare år besökts av stadsöverhuvuden, höga militärer, representanter från näringslivet och politiken från hela världen. H M K Karl den XVI Gustav med drottning Silvia besökte Parkmässen sommaren 1996.

    Svensk flygindustri har, i avsikt att kunna utnyttja mässen vid egen representation , ekonomiskt bidragit med medel vid senaste restaureringen 1998 och även skänkt möblemanget till festmatsalen. Vid finare festarrangemang dukas matsalen med Nobelservisen, försedd med F7 monogram, på de finaste linnedukar.