Fanns i Flygvapnet mellan 1941-1946. 
Av de två spaningsmodellerna fanns 37 st flygplan.
    Flygplan S-16 var utrustade med en seriekamera för lodfotografering en Hasselblad Ska 4, den var placerad till vänster om flygskytten och bakom föraren. Kameran kunde manövreras av spanaren från flygplansnosen, den användes mest för övningar i Sverige. Under beredskapsförhållanden användes mest handkamera de var mera användbara. Dels fanns en HK5 den var klumpig, som laddades med glasplåtar, det anskaffades en Hasselbladskamera Hk 7 som var mycket lättare den laddades med rullfilm.
    Under 1943 skärptes läget för Sverige och från F11 sattes spaningsgrupper upp, det var grupper på 4-5 operativa flygplan som flög i en organiserad havsövervakning runt Sveriges kust. Från F11 flyttades spaningsgrupperna ut till krigsbaser, 1 divisionen till krigsbaser bl a Gottland till fälten i Roma och Bunge, 2 divisionen flyttade ut till till väster och  F7 Såtenäs och F9 Säve, 3 d I april 1940 undertecknades ett avtal om att köpa 54 st Ca 313, senare utökades det till 84 flygplan. Av dessa skulle 52 brukas som bombplan, 18 som spaningsplan och 14 som torpedplan. Dessa 14 kom i verkligheten ej att användas för torpedflygplan.
    Att vi köpte italienska flygplan var att de snabbt kunde levereras. I oktober 1940 sändes den första gruppen svenska piloter, navigatörer och mekaniker med tåg till Italien, för att hämta de första flygplanen. Detta följdes av många resor ofta var det 5 flygplan som kom att hämtas hem från den italienska flygplansfabriken Caproni i Milano.
    Då flygplanen kom till Sverige var det på F3 Malmslätt de först kom att landa, här väntade svenska och italienska mekaniker på flygmaskinerna.
    Normalt flögs flygplanen över Mûnchen, Stettin, Malmö och till F3. Leveransflygningarna höll på till hösten 1941.
    Flygplanen var först Stationerade som bombplan på F7 Såtenäs och som spaningsflygplan på F3 i Malmslätt.
    Båda versionerna kom senare att överföras till F11 i Nyköping.
    Flygplanen togs ur tjänst i augusti 1945, i september parkerades de överlevande flygplanen på ett gräsfält på norra spetsen av Visingsö.
    Där kom de sedan att användas som bombmål av J-22 och Mustanger.
    Inget flygplan Ca313 Caproni finns bevarat, på Flygvapenmuseum finns en kopia som svensk filmindustri tillverkade för en TV-serie ”Tre Kärlekar”
    S-16A med typbeteckningen Ca313 RPB/s tillverkad av SA Aeroplani Milano Italien. Ett tvåmotorigt lågvingat monoplan avsett för spaningsuppdrag. Flygplanen hade hydrauliskt infällbart landställ och hydrauliskt manövrerade vingklaffar. I utrustningen ingick inre bombmagasin eller extratankar, yttre bombställ, 2 fasta och 2 rörliga kulsprutor samt radio och fotoutrustning. Besättningen var 4 st en var förare, spanare eller bombfällare, flygskytt eller mekaniker och en flygsignalist.
    Ombord fanns syrgasutrustning till alla besättningsmän.
    Flygplanen hade två luftkylda inverterade 12-cylindriga V- motorer med motorroterande elektriskt omställbara metallpropellrar av fabrikat IF Delta RC 351s (Isotta Fraschini Delta RC 35I) på 750 hk vardera, motorerna tillverkade av SA Fabbrica Automobili Isotta Fraschini, spännvidd 16,65 m, längd 11,80 m, höjd 3,70 m, vingyta 38,90 kvm, max startvikt 6300 kg, max flyghöjd 7500 m, max flygsträcka med extratank 1250 km, maxfart 360 km/h,  bränslemängd 1600 l.

 Se flygplan B-16 Caproni.

Länkar till S-16:

1. S 16 - Caproni Ca 313