Tre konstnärsbröder banbrytare i Kinnekulletrakten inom olja och sädeskulturen. Hjalmar, Johan och Lars Kylberg

    Några av Lars Wilhelm Kylberg och Maria Ahlbergs söner från Såtenäs kommun att betyda mycket för Kinnekulle byggeri. Den 14 mars 1875 bildade bröderna Hjalmar och Lars Wilhelm Hj och LW Kylbergs Jordbruks AB i Gössäter. 
    De inköpte då egendomarna Helledal, Gössäter och Korsgården. 
Huvudnäringen var då förutom jordbruk kalktillverkning. Lars Wilhelm Kylberg föddes 7 mars 1840 på Såtenäs. Efter slutad skolgång på Skara läroverk och redan vid 17 års ålder blev inspektor på faderns gård Såtenäs. När brodern Ivar startar Såtenäs Lägre lantbruksskola , blev han där lärare och ledare för skolans fältarbeten.

    Då brodern Hjalmar blev kallad som föreståndare för Ulltuna Lantbrukskola, kom han att bli föreståndare för Russbylunds lantbruksskola. Sedan Kinnekullegodsen sålts var han bosatt i Skara. I Skara verksam som ombudsman för Skaraborgs - Jönköpingsläns Hästförsäkringsbolag. Riddare av Vasaordern. Ledamot i Skaraborgs läns Hushållningssällskap ledamot i förvaltningsutskott. VD för H och LW Kylbergs Jordbruksaktiebolag Gössäter.
    Lars Wilhelm Kylberg tillsammans med brukspatron Fredrik Sköldebrand 
och kaptenen Sigge Flach var de drivande krafterna att en järnväg skulle byggas till Kinnekulle Efter outtröttligt och idogt arbete med ihållande motstånd lyckades de få I gång arbetet med en järnvägslinje. 
Den 28 januari 1884 bildades Skara Kinnekulle Vänerns JV AB. Linjen utgick från Skara över Lundsbrunn med ändstation i Gössäter ,senare byggdes en förlängning till Hönsäters hamn.

    Mark till stationsområdet med stationshus, personalbostäder, lokstall, ekonomibyggnader, banvaktsstugor m.m. exproprierades mark från godsägare Kylberg Gössäter och Carl Klingspor ägare till Hellekis och Råbäck. Arbete med att anlägga järnvägsbanken började våren 1887 och arbetet var slutfört så att linjen kunde öppnas 15 december samma år (1887). LW Kylberg erhöll en fribiljett i guld för linjen. Under 18 år till dess den övertogs av V.G. – Göteborgs J-V AB. var dess VD LW Kylberg. Vid försäljningen erhöll han livstids pension av VgG Järnvägs AB
    Ett litet samhälle växte fram i Gössäter med Hotell och affärer. Före järnvägens tillkoms fanns i området tidigare bara tre torpstugor. Det fanns 16 hushåll med ett 60 tal personer boende där 1897.
    Lars Wilhelm var ogift och var en duktig tecknare. Död i Skara 1928. Lars Wilhelm bildade ett eget bolag med att utvinna olja ur alunskiffern Kylberg började på 1880-talet de första svenska försöken med att framställa olja ur alunskiffer. Han bildade 1890 Gössäters AB. Som även stenhuggeriet ingick. Som industriprodukt var skifferoljan tidigare än bergoljan. Redan på 1830 talet fanns fabriker I Frankrike och på 1850-talet började man I Skottland. En mindre destillationsanläggning av skotsk modell byggdes. Metoden var ny och den hämtades från Skottland i projektet lade Kylberg ner ett stort kapital.

    Denna var igång 1893 – 1895 Det var en dyrbar metod att framställa olja, den var oduglig som smörjmedel. Men befanns vara lämplig som impregnering av järnvägsslipers och för takpapp. Efter flera års problem och motgångar, utvanns nära 100 ton olja av dålig kvalitet. På Gössäter ägor fanns det gott om alunskiffer I berget, detta var lättåtkomligt, då det i huvudsak låg i dagen, det var bara täckt av ett tunt jordlager och mycket lätt att bryta.
    Eftersom alunskiffern var ett värdefullt bränsle vid kalktillverkningen ville Kylberg använda det som bränsle i ångmaskinerna i nybyggda Mekaniska stenhuggeri med avkastning i hela landet. Han försåg en äldre lokomobil med rörligt rost (där inmatning av bränsle skedde) och fann att lokomobilen gick både billigt och bekvämt med gott resultat. Han beställde hem en ny panna. Man kan fortfarande se stenhuggeriet med sin vackra trappstensgavel mot vägen.

    Då verksamheten var igång som mest fanns 3 stenhyvlar 2 svarvar och en fräsmaskin. Arbete bedrevs med dubbla arbetslag och man arbetade både dagtid och på natten. Det var ett 20 tal anställda vid stenhuggeriet. Ett 30-tal arbetade i kalkgruvan. Senare byggdes verkstaden om till ca 75 arbetare. 
Av det som tidigare varit stenhuggeriet vid Hellekis hamn. Då Kylberg byggde stenindustrin byggs samtidigt ett flertal arbetarbostäder förs var de 3 enplanshusen Stensäter (Stenstövera) byggda 1877 inrymmande vardera 3 lägenheter på 1 rum och kök. Dessa var förmodligen byggda till stenhuggarna eftersom de låg så nära det samma år utförda stenhuggeriet
    Då försöken med oljan misslyckades ruinerades Kylberg han tvingades säja företaget till några kapitalstarka Göteborgsföretagare de bildade Gössäters Bruks AB. Hellekis AB inköpte bolaget 1899 de var rädda för konkurrens da man startar cementtillverkning vid Hönsäter. De drev stenhuggeriet till 1951 då verksamheten avslutades. Stenhuggeriet kallades för "stenhöveln".

    Ovanför stenhuggeriet ligger Gransäter det hus som L.W. Kylberg byggde som sin privatbostad. Han bodde här tillsammans med sin Hushållerska "Den snälla Augusta" Det berättas om att Kylberg var den mest gästfria människan . Ofta bjöds folk in på middagar det var bekanta från när och fjärran och inte så sällan helt främmande personer som Kylberg mött någonstans. Detta skedde helt utan förvarning , så stackars Augusta som kanske inget hade hemma fick gå till handelsboden. Ofta fick hon låna något hos snälla grannar. Vid ett tillfälle reste Johan Gabriel Kylberg född på Såtenäs 1841 död 1890, begravd på Forshems kyrkogård.
    Johan var en välkänd Sädesförsäljare och framstående växtfysiolog, 
grosshandlare, kommunalman, inspektor, disponent. Han skapade en ny sädeskultur som kom att skapa stora nationalekonomiska betydelser. Det kunde ha lett till att Sverige hade kunnat uteslutas från världshandeln

    J. Kylberg var den förste som i vårt land ägnade sig åt sädeskulturens förädling och spred kännedom om den stora fördelen av att använda rena ensartade sädessorter. J. Kylberg var energisk och mötte misstro och motstånd. Men hans stora förtjänster inom det förädlade utsädet gjorde att Kylberg fick en aktningsvärd lyftning. Johan Kylberg hade som brodern Lars Wilhelm och Hjalmar varit lärare på Ryssbylund lantbruksskola i Kalmar län.
    År 1867 erhöll han av Lantbruksakademin ett resestipendium på 10,000 kronor för att göra en studieresa i Europa. Han kom att besöka Holland, Tyskland, Österrike, Schweiz och England där han kom att studera jordbrukskötsel och speciellt mejerihantering. Johan var redan som ung en intresserad botaniker och ämnade samtidigt ta del av sädesodlingens bedrivande och utveckling.

    En ny studieresa företog Johan året efter 1868 denna gång till Skottland. Han träffade där den världsberömde sädesodlaren W. Drummond Stirling, Han uppmanade Kylberg att resa hem till Sverige och verka för havrekulturen. 
Vid besök vid de utländska börserna visade att Svenska spannmålsnoteringar stod överallt mycket lågt I Västergötland och resten av Sverige.
Trots många erbjudande om arbete I flera länder tackade Kylberg nej. Han började i stället en provodling av ett 50-tal havresorter på Österäng. Efter några års experimenterande fann han den som var mest givande och acklimatiserande havren, som visade sig för det svenska klimatet. Detta innebar ett hårt arbete med att finna odlare och köpare lämpade för svenska förhållande. Anmärkas kan att Johan Kylberg var den ende son sysslade med liknande försök. Arbetet resulterade till en helt ny nyhet inom spannmålsområdet. Han flyttade till Skara och fortsatte med att utveckla spannmålshanteringen.

    I den rikt sädesproducerande Skaratrakten fanns det under vintern 1884 – 85 inte 10 tunnor havre som kunde användas som utsädesvara för export. Och av 10,000 leveranser från bönderna fanns under flera år inte en tunna spannmål som kunde användas i hans utsädesaffär. Några fakta som belyser värdet av J. Kylbergs verksamhet. Vilket ganska snart ledde till förbättrade förhållande inom spannmålsodlingen.
    Mot 1890-talet gav då verksamheten kom igång bar det frukt av mycket hårt arbete, han levererade utsäde till hela Sverige och fick igång en ökad exportmarknad. Affärsverksamheten utvidgades och man byggde en byggnad i 6 våningar för rensning och sortering, I huset fanns ett 35- tal maskiner som var för rensningen , de drevs första tiden med en ångmaskin. Hjalmar Kylberg född 6 januari 1824 död 13 oktober 1885. Hjalmar genomgick Skara skola 1834 – 40, han var en av skolans duktigaste 
elever.

    Vid 18 års ålder var han inspektor på Frugården på Vänersnäs, hos Arvid Posse ( 1842 –44) Hösten 1844 blev han elev på Degerbergs lantbruksskola där tog han examen 1845. Hjalmar fick nu en förvaltarplats hos överste Bergman - Schinkel på Vallstanäs i Uppland. 1846 fick han en lärarplats vid Kalmar läns lägre lantbruksskola på Bo. Ägd av blivande svärfader AC Raab. 1848 blir han skolans föreståndare.
År 1851 övertog han Bo och Barkestorps gårdar på arrende, Äktenskap 1855 med Agnes Ingeborg Eva Gunilla Raab. Året efter 1856 inköpte Hjalmar Ryssbylund dit läroanstalten flyttades samma år. Var här föreståndare till 1872.

    Likt brodern Johan företog Hjalmar flera studieresor till Skottland, England och Tyskland.1870- 1874 var han föreståndare för Ulltuna lantbruksskola i Uppland. Från 1874 äger han och driver Östads barnhem i Älvsborgs län.