JAS-39 Gripen

Startsidan
Uppåt
JAS-39 forts

JAS-39 
Gripen


Länkar till JAS-39

    Gripen är ett flygplan som egentligen aldrig skulle ha existerat. Flygvapnet sökte under slutet av 70-talet framförallt efter ett nytt attackflygplan som skulle kunna ersätta de AJ-37 Viggen, som då precis hade kommit i tjänst. Jaktversionen av Viggen, JA-37, hade inte ens gjort sin första flygning än men hade blivit en halv generation yngre än attackflygplanet det utvecklats ifrån. Bland annat hade man utvecklat motorn och försett JA-37 med ny avionik och ny radar. Man trodde därför att JA-37 skulle kunna leva betydligt längre än sina föregångare och kanske vara i tjänst under närmare 30 år. Man kunde även vidareutveckla den till ett nytt attackflygplan A-20. Vad flygvapnet framförallt ville ha var en skolflygplan, tillika ett lätt attackplan. Saab besvarade behovet med ett projekt kallat B3LA, ett enmotorigt underljudsflygplan.

Tyvärr lades B3LA ner tidigt på våren 1979, tillsammans med alla andra projekt. Detta var givetvis ett stort avbräck för flygvapnet såväl som industrin. Saab visste mycket väl att dess vara eller icke vara mer eller mindre hängde på ett nytt militärt projekt. Inom flygvapnet trodde man att man skulle få problem att hålla sina Viggar och Drakar i luften utan en stark industri som kunde underhålla dem. De flesta politiker accepterade detta synsätt och redan i april 1979 fick överbefälhavaren instruktioner att börja studera en möjlig ersättare till Viggen.

Väldigt snart stod det klart att det nya flygplanet skulle behöva vara billigt. Eftersom storlek och pris har ett nästintill linjärt förhållande var det lika uppenbart att det nya flygplanet skulle vara ett lättviktsflygplan. Det var vidare tvunget att ersätta samtliga versioner av Viggen, likaväl som de få kvarvarande Drakarna. Det betydde att det skulle bli ett flerrollsflygplan, ett JAS. JAS står för övrigt för Jakt, Attack och Spaning.

    Under mitten av 70-talet hade möjligheterna att bygga ett sådant flygplan, med flerrollskapacitet och låg vikt, studerats. Man hade dock konstaterat att det krävde teknik som ännu inte var utvecklad. Viss grundläggande forskning hade dock gjorts i samband med utvecklandet av B3LA vilket skulle göra utvecklandet av det nya flygplanet lättare. Bland annat hade man gjort motor- och kompositstrukturstudier.

Det var visserligen långt ifrån säkert att det nya flygplanet skulle bli svenskt. USA hade under 70-talet utvecklat nya flygplan för såväl flygvapen som flotta som skulle passa det svenska flygvapnet. Tidigt på sommaren 1980 inbjöds ett antal utländska tillverkare att lämna offert på sina flygplan. De tre tillverkare som lämnade offerter i april 1981 var General Dynamics med F-16 Fighting Falcon, McDonnell Douglas med F/A-18 Hornet och Northrop med F-20 Tigershark.

    För att möta detta hot bildade Saab-Scania, Volvo Flygmotor, Ericsson och FFV Aerotech ett gemensamt bolag, Industrigruppen JAS. IG JAS lämnade sin offert i juni 1981. Av de amerikanska flygplanen ansågs F/A-18 Hornet vara bäst lämpat för att konkurrera mot det svenska JAS. Till slut bedömdes dock det inhemska alternativet vara såväl bäst som billigast. 30 juni 1982 skrevs så ett avtal under angående utveckling av det nya flygplanet. Dessutom beställde Försvarets Materielverk 30 flygplan i en fösta delserie. Kontraktet fick senare stor kritik då villkoren i det till stor del bidrog till problemen senare i utvecklingen.

Jas-39 fortsättning...

Länkar till JAS-39:

 

 

Flyg & Kulturhistoria
Raymond Andersson,  Sunnersberg Bergshaga, 53198  Lidköping,  Sweden
tel 0510-153 31, mobil 0733-567069, e-post