“Det Svenska undret” var ett namn som gavs den utvecklingsserie som förde svenskt jaktflyg mot världstoppen Ett flygplan med en unik dubbeldeltavinge.
    Saabs provflygplan av J-35 Draken 35–1 till 35–13, 35800, 35201 och 35901. Serietillverkade Drakars individnummer 35001–35090 (fr o m 35066 ny bakkropp).
    Förstudier till en efterträdare av flygplan J-29 Flygande Tunnan började i oktober 1949. Flygförvaltningen gav SAAB en beställning på ett nytt flygplan med beteckningen Flygplan 1200.

    Erik Bratt var projektledare. Vid flygning med B-prototypen och första flygningen med Draken passerades Ljudvallen Mach 1.
    Första serietillverkade Drakenflygplan var klart och de första flygplanen kom att levereras från slutat av 1959. Efter att serieflygplanet 66 infördes ett modifierat stjärtparti för att möjliggöra installation av en ny efterbrännkammare, samtidigt infördes ett infällbart sporrhjul. Under 1959 till 1960 konverterades 25 st J-35A till det tvåsitsiga SK-35C. 35A utrustades med en LM Ericson Radar 
    Spännvidd 9,42 m, längd 15,2 m, höjd 3,89 m, vingyta 49,2 kvm, startvikt 9000 kg, maxfart m1.5, Marschfart Mach 0,9, stighastighet vid marken 200 m/sek, landningshastighet 215 km, topphöjd 15000 m, flygsträcka 2700 km.