I januari 1938 kom förfrågan om att konstruera ett nytt Arméspaningsflygplan. Man hade konstaterat att en spaningsversion av flygplan B 5 inte kunde uppfylla de krav som ställdes på ett sådant flygplan. Att leda detta utvecklingsarbete blev österrikaren Alfred Gassner, som tidigare arbetat vid Fokker. Typbeteckningen blev P7 eller Gassner F1. Det skulle vara ett högvingat monoflygplan för att få bästa möjliga sikt, vara utrustat med infällbart landningsställ.

    Den tänkta flygplansmotor var en My XXXIV. En attrapp konstruerades och provades i vindtunnel i Schweiz. I augusti 1938 lade AFF in ett anbud på Gassner F 1 och ASJA L10, I september hade Flygförvaltningen bestämt sig för L 10 och arbetet med F1 avslutades.