|
|
|
|
Prototypen till denna flygplansmodellen flögs för första gången 1955. Flygplanet levererades i 428 st. exemplar till det Västtyska Flygvapnet och Armén, På licens tillverkades 50 flygplan av det spanska CASA och hade beteckningen C.127. Do 27 har sitt ursprung i Spanien, efter Tysklands fall 1945 flyttades flygplanstillverkningen till Spanien. Totalt har det tillverkats 621 flygplan Do 27 av olika modeller. De flygplan som kom att tillverkas i Spanien gick till det Spanska Flygvapnet. Resterande flygplan såldes till den civila marknaden och som militärflygplan till Sverige, Belgien och Schweiz. fpl 53 var ett välkommet tillskott till HkpS och ArtflygS. Jämfört med fpl 51 hade fpl 53 större lastkapacitet och var utrustad med en starkare motor och hade större räckvidd vilket passade vid flygning i fjällvärlden. I början av 1960-talet var det ganska nybildade arméflyget fortfarande en ganska liten organisation och det man då hade att flyga med var fpl 51 Piper Cub. De helikoptrar som fanns var Hkp 2 Aoulette II, samt några inhyrda Bell 47. Ingen av dessa hade någon större kapacitet för att kunna ta någon större last. En bra ersättare för fpl 51 fanns i Väst-Tyskland Dornier Do 27. En fördel att välja denna flygplanstypen var att det kunde levereras med kort varsel. Fem flygplan beställdes av Flygförvaltningen den 23 maj 1961. För att ingå i krigsorginationen krävdes 6 flygplan, men då det fanns en civilregistrerad räknade Armén att denna flygmaskin kunde inmönstras vid händelse av ofred. Från Friedrichshafenfabriken utanför Mûnchen levererades flygplanen under våren 1962. Flygplanen fick nu den Svenska beteckningen Fpl 53. Flygplanen var målade i olivgrön färg nationalitetsbeteckningarna fanns på vingar och kroppen Texten Armén i vit text fanns vid kroppens kronomärke. Nummer 271 till 275 fanns märkta på fenan. 1964 ändrades märkningen och de flygplansnummer som kom att användas var 81-85. Fpl 53 var särskild användbar för instrumentflygutbildning och var försedd med dubbelkomando (DK). Fpl 53 var försedd med luckor på kroppens undersida och i lastutrymme kunde last medtagas och fällas. Olika metoder med fällning av last utprovades vid HkpS och ArtflygS. Att starta med fpl 53 räckte det med en raksträcka på 500m och en bredd på 6m varvid man kunde använda vanliga landsvägar som flygfält. Till Brandholmens flygfält Nyinge vid Nyköping ombaserades 1964 Fpl 53, här flögs det till mitten av 1980-talet. Nästa flytt skedde 1984 till andra sidan av Nyköping till Skavsta F11 gamla flygfält. Man bytte nu namn från Arméflygskolan till ArtflygS, redan året efter skedde en flytt nu till Malmen utanför Linköping. Flygplanet var praktiskt konstruerat vilket gjorde att det var mycket fältmässigt. Spännvidd 12,0m, höjd 3,5m, längd 9,6m, tomvikt 1130kg, max startvikt1860kg, Max last 720kg/5 passagerare, en Lycoming kolvmotor på 3274hk, marschfart 220 km/h, i mans besättning. I Sverige har fpl 53 aldrig varit beväpnat, den utrustning som används har varit olika typer av radioutrustning. För att kunna använda sig av snötäckta fjäll och istäckta sjöar utprovades 1964 fpl 53 med skidor. Dessa kunde användas med att hjulen satt kvar på fpl. Passagerarutrymmet var så stort att det kunde rymma två bårar. Beroende av last och hastighet kunde flygplanet hålla sig i luften upp till 5 timmar. Fallskärmsskolan (FJS) i Karlsborg har använt fpl 53 för att fälla fallskärmsjägare. Då de ej har egna fpl har de förutom de som lånats från Flygvapnet har de lånat fpl 53 av Armén. Sista flygningen med fpl 53 skedde på hösten 1991 då flög kapten Göran Carlsson över den gamla flygplatsen Malmen.
|
|
